BooBladet
Kommunalråden med guldbyxorna lovar stort
2006 skrällvann de Nya Moderaterna och fick makten i såväl Riksdagen, Stockholms Landsting (idag Regionen) som i Nacka kommun. Nu skulle de stora nyliberala samhällsprojekten sjösättas. Ett sådant var den tredje bron över Skurusundet. Med illa dold hybris togs första besluten redan hösten 2006. Finansieringen var det inga problem med. Staten fick ett grandiost erbjudande att få låna pengarna av Nacka och Värmdö. Så blev det som bekant inte. Efter otaliga ändringar och förseningar det nu är det enligt många en orättvis och i Sverige helt unik finansieringslösning.
Skurubron ett politiskt hybrisprojekt?
Moderaterna hade styrt Nacka sedan 1972, i 34 år. Trots det uppenbara behovet insåg man inte förrän 2006 att trafikkaoset i Björknäs med sina många olyckor måste åtgärdas. Problemet var att trafikanterna efter stopplikt fick en alldlels för kort startsträcka för att hinna få upp farten på mototrvägen. Man tvingades ”hoppa” in på motorvägen i de luckor som uppstod, med många olyckor som följd. Men redan 2014 löstes detta problem utan en ny bro genom tillskapandet av de fortfarande väl fungerande på- och avfarterna till 222:an i Björknäs. Trots denna eleganta trafiklösning fortsatte en tredje bro att vara en prioriterad fråga. Var det prestige som drev de ledande politikerna? Eller fanns det en annan förklaring?
Saltsjö-Boo - en tillgång att utnyttja?
I Saltsjö-Boo fanns det sedan Socialdemokraterna styrde kommunen fram till 1972 stora arealer kommunalägd mark. Moderaterna hittade här en kommunal skattkista. 2006 skrev de Nya Moderaterna att “Framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblemen utgör ett påtagligt hinder för bebyggelseutvecklingen i Boo och Värmdö”. En tredje bro, som Moderaterna drev hårt politiskt, hade inte bara trafiksäkermässiga förtecken. Det verkliga skälet var att en ny bro var en nödvändig investering för att möjliggör en expansiv exploatering. En ideologiskt driven exploatering där försäljning av mark skulle möjliggöra att hålla skatterna låga. Trafikkaoset i Björknäs – och vartefter i stora delar av kommundelen – blev kvar. Men bytte skepnad.
Broavgiften - ett hot mot den lokala miljön
Avgiftsfinansieringen av bron väckte tidigt stark kritik och oro. Redan 2009 framförde den politiska oppositionen sin oro: ”Omvägar för att ta den gamla bron kommer att inverka menligt på miljön, och de som bor på Värmdövägen mellan Orminge och Skurubron kommer att få betydligt mer trafik på sin lokalgata.” Socialdemokraterna tvingade fram garantier för att gratistrafiken över gamla bron inte skulle skapa en förstörd trafik- och livsmiljö för de boende i Björknäs/Eknäs. Nödvändiga åtgärder skulle genomföras under projektets gång för att miljökonsekvenser inte skulle drabba de boende. Dessa åtgärder har ännu inte visat några som helst resultat, i verkligheten tvärtom.
I samma ögonblick som broavgifterna infördes på nya Skurubron minskade trafikmängden på den nya Skurubron med knappt 17 %. Utmed lokalgatan ökade trafiken med c:a 130 %.
Den avgiftsfinansierade nya Skurubron skapar nya problem
Trafikanterna i Saltsjö-Boo har tack vare en havererad trafikplanering bara två möjligheter att ta sig över Skurusundet: via de två hårtbelastade påfarterna till motorvägen – Orminge och Björknäs. För att nå dessa, måste ett flertal -från nordöstra och sydöstra Boo trängas på gamla Värmdövägen Vid trafikplatsen Värmdövägen/Ormingeslingan ökar kaoset, späds på av tillkommande trafik utmed sträckan vidare från Orminge för att bli som allra värst i Björknäs där Sockenvägen ytterligare fyller på.
I oktober 2024 har antalet trafikanter på den nya bron minskat ytterligare, från 64 600/dygn till c:a 45 000, men ökat ytterligare på den gamla. Nacka kommuns analyser av hur trafikanterna skulle komma att nyttja de olika skurubroarna har slagit helt fel. Så fel att det allvarligt skadar trafikmiljön i hela kommundelen och främst livsmiljön i Eknäs/Björknäs.
I ett avseende har analyserna blivit en succé: den omfattande exploateringen har inte mött några hinder. Den gick som planerat. Befolkningökningen är sedan 2006 80 %. Nu ändras prognoserna. Befolkningsökningen avtar. Är det dags att summera att den nya avgiftsfinansierade bron skapar fler problem än den löser.